Först och främst stort tack för alla trevliga grattishälsningar i gästbok och mail! De glädjer mig verkligen även om jag ibland är dålig på att ge respons vilket uteslutande beror på tidsbrist emellanåt. De senaste dagarna har varit en berg-0ch dalbana av sorg och glädje.... Först torsdagens euforiska känsla av en lyckad valpning och en toppenkull och på fredagen var det dags för Klara och Axel att ha skolavslutningar och inleda ett efterlängtat sommarlov. För Axels del var det traditionell högtidlig "examen" i kyrkan och nog får man sommarkänslor när det avslutningsvis är dags för "Den blomstertid nu kommer" trots att regnet är grått och kallt utanför kyrkfönstren. Sedan var det dags för fika i stan där Klara och kusin Fanny anslöt efter sin gemensamma avslutning på det första gymnasieåret. Axel fick välja näringsställe och eftersom han är en riktig "sockergris" blev det inte någon hälsosam restaurang utan Café Royal, traditionellt konditori med stans största urval av bakverk! Och valde gjorde han sannerligen... Efter fyra enorma bakelser av olika slag var han tämligen grön i ansiktet!
På kvällen uppvaktade vi grannen som uppnådde pensionsåldern! En jättetrevlig dag och humöret på topp!
Lördagen började på sämsta tänkbara vis... Vaknar tidigt av att Iris hoppar upp i sängen med en valp i munnen för att be om hjälp, den minsta tiken med betydligt lägre kroppstemperatur än normalt.. Efter en stunds masserande mådde hon bättre men gick tyvärr inte att rädda... Känns så bedrövligt ledsamt och obegripligt. Visst hade hon lägst födelsevikt men det var inte på något vis alarmerande och jag kollade hela tiden att hon sög ordentligt och hade sin plats vid matbordet. Värst är naturligtvis att valpköpare blir utan valp eftersom alla var tingade... Så detta var en sorgens dag...
Men "life must go on" även om det känns tungt och Axel var sedan länge anmäld till den stora löptävlingen Karlstad Stadslopp med ca 4000 deltagare så mitt på dagen var det dags att bege sig till stan. Han och kusin Måns och min bror Jocke skulle springa den 10 km långa sträckan och det gjorde de riktigt bra alla tre! Måns var snabbast av dem och sprang på 49 minuter, Axel 50 minuter och brorsan bara 5 minuter till!
I morse var det min tur - eller rättare sagt Kornelias och grenen var grytprov. Kornelia har inte hunnit träna många gånger men visat sig vara en riktigt naturbegåvning så jag bestämde mig för att anmäla till prov med tanken "friskt vågar hälften vunnet"!Härligt nog var tanken god och provet gick galant så nu kan hon sätta ett J framför namnet! Hem och byta om för nu bjöd vår goa granne släkt och vänner på en jättefin trerätters födelsedagsmiddag på anrika Apertins Herrgård. En mycket fin avslutning på denna märkliga helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar