När det ofattbara sker....

Ulf några veckor tidigare....

På ett ögonblick förändras livet och blir sig aldrig mer likt igen....
Lördagen den 9 juli är en svart dag som jag så innerligt önskar kunde suddas ut. Jag tror att alla som läser denna blogg vet vilken tragedi som drabbade oss då och dessa rader är de svåraste jag någonsin skrivit.
Den dagen var Ulfs första semesterdag och då vädret var vackert tog han sin mc för att uträtta ett enkelt ärende i stan för att aldrig mer återvända...
I en ökänd korsning mitt i city kolliderade hann med en vänstersvängande bil och dog omedelbart på plats.
Hemma väntade Klara och Axel på en pappa som aldrig kom. Istället kom polis och präst. Jag nåddes av beskedet i väntan på färjan i finska Nådendal, Frida befann sig i London och Victor i New York. Oändliga, fruktansvärda timmar i väntan och försök att nå dem med detta avgrundsdjupa budskap och att hålla kontakt med hemmet.
Utan nätkontakt på havet och totalt sömnlös natt då jag inte på något vis kunde förstå. Tur att jag inte var ensam då.
En evighet innan jag var hemma igen och kunde möta totalt chockade och genomförtvivlade barn, Frida kom från London och Victor ett dygn senare från New York. Tillsammans har vi levt i ett vakuum med vaga begrepp om tid och rum men med hjälp av varandra och ett fantastiskt nätverk runt omkring lyckats ta oss vidare stund för stund.
Bror Jocke vände om från Kalmar dit han var på väg för semester med familjen, syster Cissi med make Christer nåddes av beskedet när de landade på Mallorca och flög omedelbart tillbaka, Ulfs bror Evert kom direkt liksom grannar och vänner som på så många vis hjälpt och stöttat oss under dessa mycket svåra veckor.
Så vi är så innerligt tacksamma över alla fina människor runt omkring som ställer upp för oss och är med oss i sorgen.
Huset fylldes av blommor från chockade och sorgsna vänner och telefonen har gått varm de senaste veckorna. Mitt i det ofattbara värmer det att veta hur oerhört uppskattad Ulf var av sin omgivning - familj, släkt, vänner från olika epoker i livet, grannar, kollegor, patienter osv.
Begravningen ägde rum i fredags den 29/7 i en fullsatt kyrka helt fylld med blommor. En mycket fin akt men så sorgligt och smärtsamt att behöva uppleva... Minneshögtid med 150 personer närvarande från hela landet och närmare 200 kondoleanser.
Ulf var en oerhört levande, varm, generös, spontan och humoristisk man med leklynnet i högsta grad intakt och han lämnar ett mycket stort tomrum efter sig hos många människor.
Saknaden hos mig och barnen går naturligtvis inte att i ord beskriva och vår tillvaro förändras radikalt men i mörkret försöker vi att glädjas åt alla fantastiska minnen och fina stunder, att vi fick dela så många år med Ulf och har varann.
"Genom kärleken lever det vi förlorat"

Pomarkku och Ransäter 31/7

Åter i Pomarkku, 10 år sedan jag var här första gången!

Även denna gång hade jag med mig en grytchampion hem i bagaget. Men detta år var det Anjas förtjänst som startade de båda bordrar som erövrade sina titlar FI J(g)CH SE J(gs)CH på lägret - Hux Flux Kornelia Korall och Kletters Safiri!

Lägrets snabbaste hund, Kisa ( Sub Terram Sorry She Is Mine ) som vann tototävlingen med sprintern Annika!

Nyvunna danska vänner Maja och Marianne med duktiga hundar som erövrade pris i både viltspår och gryt!

I väntan på jubileumsfesten var vi för ovanlighetens skull nyduschade och fräscha, Andreas flankeras av 2 x Mimmi dvs Mimmi Pigg och Mimmi Flux

Sören och Annika...

... och Calle och Tommy

Mycket trevligt kalas med bl a helstekt gris!

Och så var det dags att packa bilen full igen!

Nybliven dubbelchampion med duktiga Lisa som fixade detta! CERT, CACIB , BIM och SE UCH för Hux Flux Kornelia Korall i Ransäter!

Ransäter 29/7: BIR Saddlebag I Professor Knoch och BIM SE UCH FI J(g)CH SE J(gs)CH Hux Flux Kornelia Korall. Domare Cindy Pettersson

Ransäter 30/7: BIR C.I.B DK UCH FI V-07 NO V-07 NORD Jv-06 NORD UCH Rockamore Rough Rider och BIM NORD UCH SE UCH FI J(g)CH Hux Flux Iris Iskristall. Domare Nenne Runsten.

Ransäter 31/7: Denna dag försvarade kusin Ellens fina sheltie Sigge - Stardust Zo Happy- familjeäran genom att ta CERT och reserv-CACIB bland 70-talet rasrepresentanter!

Att växla från föregående blogginlägg till att skriva om hundar och deras resultat är oerhört svårt - men kanske är också det en del i en smärtsam men nödvändig sorge- och bearbetningsprocess att försöka skingra tankarna lite....
Grytlägret i Pomarkku avslutades på ett mardrömslikt vis men var dessförinnan en mycket fin vecka tillsammans tillsammans med goda vänner och duktiga hundar.
Färden inleddes 30 juni med god middag och trevligt umgänge hos Annika och Torbjörn på kennel Atterboms. Där kunde jag till min glädje konstatera att Nattkristallen Nova fortsatt att utvecklas mycket väl. Tidig fredagmorgon bordade vi färjan mot Nådendal tillsammans med vårt ressällskap Sören & Mimmi och Tommy & Andreas.
Framemot kvällen körde vi i hällande regn mot Pomarkku och Annika befarade nog ett tag att jag lurat med henne till världens ände!
Men det skulle bli betydligt bättre.... Soliga och mulna dagar avlöste varandra och några dopp i älven från den lutande playan blev det allt. Grytträningar och grytprov på okristliga tider som vanligt, hundpromenader, toto, finsk sauna, mysigt umgänge och ett fantastiskt välordnat och roligt 30-års jubileum. Där sparades det inte på något utan bjöds frikostigt på kalasbuffé med bl a helstekt gris, uppträdanden av Elvis, Tina Turner och Blues Brothers och så dans förstås!
Grytproven var en historia för sig... Redan förra året konstrade Kornelia vid grytingången och jag trodde att vi jobbat bort det problemet under vårens träningar i Ottebol men tji fick jag! Första provet så totalvägrade hon tomgrytsrevideringen och vi kom alltså snöpligt nog alltså inte ens till provstart. Tror min nervositet gick som en högspänningsledning via kopplet! Inka klarade i alla fall ett D-prov.
Nästa träning bistod bussiga Anja på kennel Klettermusen mig och Kornelia gick snällt in utan krångel på hennes tydliga kommando "marsch in"! Vi kom då överens om att Anja skulle starta henne på nästa prov vilket jag var mycket tacksam över.
Då det var dags för detta skulle jag inte ens vara i närheten av min mattefixerade hund. Sagt och gjort, Annika hämtade och lämnade och Anja startade!
Och denna generösa hjälpsamhet är jag verkligen så glad över då det resulterade i ett A-prov som domaren bröt efter 10 minuter och ett antal skarpa attacker. Så ÄNTLIGEN blev Kornelia FI J(g)CH SE J(gs) CH! För Inkas del blev det ett D-resultat även detta prov.
Därmed var proven över för vår del denna gång och vi hade en skön avslutning på veckan då vi kunde glädjas åt andras framgångar såsom t ex Marianne och Bengt som med olika hundar erövrade såväl utställningschampionat som Nordiskt viltspårchampionat. Och även i lugn och ro njuta av det goda humör som präglar detta läger med ambitiösa funktionärer och då inte minst vår härliga tolk Eija.
Mer av detta underbara förhållningssätt har jag upplevt den gångna Ransätershelgen. Redan i torsdags hämtade Lisa hem Iris och Kornelia för att under fredag och lördag föra fram dem till toppresultat i utställningsringen tillsammans med Lovis matte Kristina, Klaras matte Eva, sambon Tobias som fick debutera som handler och Camilla V.
Fredagens resultat var en ljusstrimma och ett glädjebloss i en mycket svår dag..... Kornelia tog CERT, CACIB och BIM och blev därmed ÄNTLIGEN SE U CH! Även denna titel utan min medverkan alltså. Iris kom på nästa placering och blev alltså Bästa Tik-2 med reserv-cacib och hade bästa avelsgrupp och uppfödargrupp med HP.
Lördagen var Iris dag, då var det hennes tur att bli BIM med CACIB och Kornelia placerades som Bästa Tik-4. Även denna dag HP-belönad bästa avels- och uppfödargrupp där domaren skickade med gratulationer till lyckad uppfödargärning!
Idag beslöt Victor, Klara och jag oss för att vi orkade följa med och visa våra framgångsrika hundar och hur gick det då? Inga placeringar alls ;-) Men det var fint att känna all värme från borderfolket runt ringen! Och kusin Ellens Sheltie Sigge försvarade familjeäran med att ta cert och r-cacib bland 70-talet rasrepresentanter.
I övrigt vill vi passa på att säga grattis till Lovis och Kristina som klarat godkänt viltspårprov i anlagsklass och stort tack till alla härliga hundvänner som som på olika vis stöttat oss under denna svåra tid och gjort fina resultat på grytprov och i utställningsringen möjliga!