Kroatien 26/7

Och så var vi på väg hem igen...

Bracs kända strand, "Gyllene Hornet"

Trevligt lunchsällskap på båten

På väg till ön Brac

Den välkända återuppbyggda bron Starimost.

Bygata i Mostar

Vy från den vackra bosniska staden Mostar

Sarajevos historia mycket intressant men vädret var inget vidare...

Bosnien - vägen till Sarajevo var fantastiskt vacker

Trist väder men Klara är lycklig över storvinst i Backgammon

Shopping i Makarska

Strandpromenad till grannbyn Tupceci

Födelsedagsmiddag på favoritrestaurangen

Axel fyller 11 år och blir överlycklig över nya skridskor, inte undra på att bagaget var stort!

Äntligen framme...

Ska resan sluta här?

Vår trotjänare.... Kanske bilens hämnd? Vi hade tittat på ny dagen innan...

Detta inlägg hör kanske inte hemma under rubriken "hunddagbok för hundbitna" utan är snarare att betrakta som en liten resedagbok.

För några år sedan bilade vi ner till Kroatien och hann även uppleva olika städer som Venedig, Wien, Prag och Berlin under resan. Vi var då i norra Kroatien och bodde i Istrien nära staden Rovinj. I år tyckte vi att det vore trevligt att åka tillbaka till Kroatien efter att ha sett lite andra resmål men då till den södra delen, Dalmatien. Vi beslöt att göra den "lata varianten" med flyg till Makarska Rivieran.

Men det var nära att vi aldrig kom dit....

Glada i hågen startade vi vår färd tidig lördag morgon och hade en trevlig biltur de första 10 milen. Sedan började varningslampan för generatorfel lysa. Vad gör man en tidig lördagmorgon med ett flyg att passa? Fortsätter resan under spänd tystnad och det fungerar i 15 mil... Ett par mil innan Göteborg stannar bilen på motorvägen och är totalt stendöd.

Nu är goda råd dyra... Bärgning kommer snabbt och goda vänner i Göteborg gör en akututryckning, hämtar upp oss och skjutsar till Landvetter. Stort tack till Titti och Ragge, hur skulle man klara sig utan kompisar?!

Vi hinner med planet och andas ut. Efter flygresan följer en 2 ½ timmes lång bussresa till vår destination, Podgora på Makarska rivieran. I den allmäna stressen har vi missat den lilla detaljen att vi borde haft med oss något att dricka! Gissa om vi var törstiga när vi äntligen kom fram?!

Sedan följer några soliga och härliga dagar när vi njuter i fulla drag och bl a firar Axels 11-års dag. Mot mitten av veckan blir vädret ostadigare och vi passar på att se oss omkring. Shoppar i grannstaden Makarska och där hittar jag en jättebra "hundutställningsklänning" som jag naturligtvis inte kan motstå. Vad är det undrar förstås den oinvigde. Jo, det är ett plagg som ser någorlunda propert ut i oömt tyg med stor rörelsefrihet och rejäla, lättåtkomliga fickor!

Vi åker också till Bosnien-Hersegovina där vi besöker Sarajevo och Mostar. Oerhört intressant både med tanke på skotten i Sarajevo som utlöste första världskriget och det inbördeskrig som pågick i forna Jugoslavien åren 1992-1995. Bosnien var fantastiskt naturskönt men städerna bar påtagliga spår av kriget.

Sista dagen tog vi en båt till den välkända ön Brac, dagen inleddes med strålande sol och slutade i hällande regn. Hur kvällen avslutades illustreras inte med bilder - Klara och jag hade ätit något olämpligt och drabbades av akut magsjuka! Det var på mycket darriga ben vi klev upp kl 05.00 för att påbörja resan hemåt. Mot alla odds klarade vi både buss- och flygresa utan pinsamma incidenter. Hela veckan hade det varit oklart hur vi egentligen skulle komma hem men allt ordnade sig till slut. Bilverkstaden hade lyckats med konststycket att få tag på den enda vattenkylda generatorn av den storleken i landet och montera den också (men billigt var det ju inte...) Göteborgskompisarna hämtade den och parkerade den på Landvetters långtidsparkering fredag eftermiddag innan de åkte vidare på semester. Sedan var det nästa kompisars tur att ställa upp; Anne och Per-Ola körde Iris ända till Falkenberg så vi behövde bara ta den lilla svängen för att hämta henne. Iris hade blivit jättekompis med Per-Ola så hon verkade lite tveksam till om det inte vore roligare att följa med honom på nya äventyr men bestämde sig ändå för att det nog var riktigt trevligt att åka med hem igen. Några som inte var det minsta tveksamma var gänget som tillbringat veckan på hundpensionat, mottagandet var milt uttryckt översvallande. Även om de haft det jättebra så är ju skillnaden påtaglig mot att strosa fritt i huset, sova i sängen osv och under tidigare semesterresor har vi ju alltid haft någon som bott hemma och passat hundar och hus.

Skönt var det i alla fall att vara hemma igen och kvällen blev sen innan bilen packats ur och Kornelia putsats till inför morgondagens utställning i Ransäter. Men bussiga Åsa hade redan fixat Julle och Anne Iris! Tack för det, underbart att det finns så många hjälpsamma vänner!