Första veckan i mars och solen och ljuset börjar sakta återvända och värma frusna själar. Fortfarande är det mycket snö och is att forcera men här och var skymtar barmark på trottoarerna och hundarna har upptäckt att balkongen är en bra plats att sola på. Det ger hopp om att våren verkligen är på väg.
Sista dagen på sportlovet idag och Klara och Axel har alternerat mellan lant- och stadsliv och hunnit med skön skidåkning i Hovfjället.
Inget nytt på hundfronten mer än att Wilma växer som hon ska och vi väntar med spänning på vad som döljer sig innanför den runda magen - om knappt två veckor får vi veta!
Detsamma gäller Hux Flux Klara Korall vars tilltagande rondör går att följa hos kennel Rödfyrens. Längst uppe i norr väntas förhoppningsvis smått hos kennel Pine Spitz där kullsyster Hux Flux Karolina Korall är parad.
Verkligen roligt att våra hundar får äran att bli stamtikar hos nya ambitiösa uppfödare!
Själv var jag kanske inte så ambitiös som önskat ( eller möjligen ett utslag av begynnande klokhet? ) när jag beslutade att inte åka till Sollentuna på lördagen dit jag anmält Kornelia trots att hon denna gång var i perfekt pälskondition. Efter en lång och intensiv arbetsvecka kändes det bara för mycket att kliva upp mitt i natten och ta en liten dagstripp på närmare 70 mil t o r, inte minst som lördagskvällens program sedan länge var bokat.
Istället blev det en trevlig fredagskväll i gott sällskap, dvs god vän, god mat och gott vin!
Storstädning på lördagsmorgonen, vårsolen är underbar men avslöjar det mesta .... Därefter var det dags för belöningstur till IKEA. Därav blev dock intet - bilen startade inte, batteriet var urladdat.... Inte så konstigt kanske då den dagen innan roat sig med att i arla morgonstund väcka hela grannskapet med flitigt upprepade larm. Måste erkänna att det tog en god stund innan jag insåg det pinsamma faktum att det var min bil som väsnades!
Istället blev det att hyfsa till "gammelhunden" och glädjas åt att han under sitt vita vinterrufs hade en alldeles perfekt sträv och ny vårkostym även vid en ålder av drygt 15 år. Tänk så enkelt det vore om alla hundar hade en sån päls!
Därefter var det min tur att snyggas till och det gick betydligt sämre.... Kunde inte förstå varför mitt alldeles nytvättade hår blev kladdigt och bedrövligt när jag som avslutning på "stylingen" hade i hårgelé .Vid närmare studium av tuben visade det sig vara en fet inpackning i snarlik tub jag kletat ner hela håret med och det var bara att börja om proceduren. Kanske dags att börja använda läsglasögon mer frekvent?
Bråttom, bråttom blev det när jag hastade iväg till nya fina CCC och väntande syster och vänner. Kära syster hade "presentat" mig med biljett till Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst". En underbar föreställning som varade i närmare tre timmar och vi njöt av varje minut av denna väl utförda balansgång mellan skratt och allvar.
Sen fortsatte pantertanterna ner på stan för lite krogliv och kunde konstatera att det var precis vad de flesta invånarna i Karlstad tycktes ägna sig sig åt denna lördagskväll, trångt men trevligt!
Söndagsmorgon i strålande sol och underbar promenad längs älven innan staden vaknat - då är man tacksam över att Boris ser till att rutinerna följs och sovmorgon är ett okänt begrepp!
Därefter blev det besök hos svärmor/farmor som precis flyttat in i ett helt nybyggt serviceboende. I dessa tider med alla larmrapporter om hur illa våra gamla far i äldreboenden är det underbart att se att motsatsen finns! Fantastiskt fin miljö både inom- och utomhus och jättetrevlig personal. Det var en fröjd att se farmor född 1917 åka rullstol i korridorerna med nöjd Disa i knät, synd att inte kameran var med!
Sen lyxlunch med familjen på Fontana Di Trevi innan Klara och jag for vidare till IKEA med bilen som nu var körbar med hjälp av startkablar.
Och som vanligt när Klara och jag shoppar tillsammans blir det betydligt mer än planerat.... Inköpslistan var kort men trots det blev bilen full av oumbärliga ting! Hem och skruva och som ofta går det utmärkt ända till det är dags för sista skruven ... Vi blängde surt hela kvällen på en liten hylla som vägrade låta sig bli färdigmonterad. Men skam den som ger sig så i morse åkte den hammare fram som inte alls ingår i monteringsanvisningarna - och då gick det utmärkt!
Ja detta blev en lång blogg om just ingenting.... Undrar om det kan bero på att det bredvid mig på köksbordet ligger en hög med jobbpapper som väntar på att bli genomgångna innan eftermiddagens arbetsgruppsmöte? Sista finputsningen av våra riktlinjer på olika preventionsnivåer för elever med oroväckande skolfrånvaro innan morgondagens presentation för hela BUP-kliniken....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
*ha ha ha ha*
En hammare är ALLTID bra att ha!
Såå spännande med Wilma, hoppas du får en fin kull!
Det var ju attans att Konrnelia inte kunde "ta sig" - då hade det blivit en trippel på Korallerna..
Hos oss har det "hänt grejer" ;o)
Glömde ju.. du får prata snällt med kusinen om att skicka såna tjusiga halsband till Skåne ;o)
Skicka en kommentar